Hur överklagar man Skatteverkets beslut?

Läs först exakt vad Skatteverket har beslutat

Ett beslut kan innehålla flera separata frågor, som prövas var för sig. Det är inte ovanligt att samma beslut omfattar exempelvis:

• höjd inkomst
• nekat avdrag
• moms
• skattetillägg

Innan något skrivs bör det därför vara klart vilken eller vilka delar som ifrågasätts, och för vilka beskattningsår eller redovisningsperioder. Ett överklagande som bara anger att beslutet är felaktigt lämnar öppet vad som egentligen är tvistigt.

Kontrollera hur och när beslutet kan överklagas

Beslutet innehåller normalt en överklagandehänvisning med uppgift om vart handlingen ska skickas och inom vilken tid. Den anvisningen ska läsas i det aktuella beslutet. Tiderna skiljer sig mellan olika slags beslut, och det är ingen bra idé att utgå från en generell frist som man har hört talas om.

Om överklagandetiden håller på att löpa ut är det viktigt att överklagandet ges in i rätt tid. Ytterligare argumentation och bevisning kan ofta kompletteras senare, men överklagandet bör redan från början tydligt identifiera beslutet och den ändring som begärs.

Bestäm vad du vill att beslutet ska ändras till

Ett yrkande är den ändring du begär. Det bör vara så konkret att den som läser inlagan kan avgöra vad som ska prövas och till vilket belopp.

Illustrativt exempel, utan samband med något verkligt ärende: ”Skatteverkets beslut ska ändras på så sätt att den aktuella intäktsjusteringen sätts ned från X kronor till 0 kronor.” Omfattar beslutet skattetillägg bör ett eget yrkande avse den frågan, exempelvis att avgiften ska undanröjas eller sättas ned.

Förklara varför beslutet är fel

Grunderna är skälen för yrkandet. Det är en fördel att skilja mellan invändningar av olika slag, eftersom de prövas på olika sätt:

• Felaktiga fakta – beslutet utgår från en omständighet som inte stämmer, exempelvis att en betalning saknar underlag när underlag finns.
• Felaktig bevisvärdering – omständigheterna är riktigt återgivna, men materialet ger inte stöd för slutsatsen.
• Felaktig rättslig bedömning – händelseförloppet godtas, men den skattemässiga konsekvensen är en annan, exempelvis fel inkomstslag, fel period eller fel skattesubjekt.
• Felaktig beräkning – underlaget har summerats fel, poster har räknats dubbelt eller avdrag har inte beaktats.

Bevisningen kan vara avgörande

I många skattemål är rättsfrågan begränsad och tvisten rör i stället vad handlingarna visar. Det material som brukar få betydelse är bland annat:

• avtal
• fakturor
• kontoutdrag
• bokföring och verifikationer
• e-post och annan korrespondens
• uppgifter från personer med kännedom om förhållandena, där det är relevant
• övriga handlingar, exempelvis köpehandlingar och kvitton

Varje bevis bör kopplas till den fråga det ska styrka, med en kort uppgift om vad handlingen visar. En omfattande bilagemängd utan sådan koppling gör det svårare, inte lättare, att följa argumentationen.

Vad händer med överklagandet?

Ett överklagande av Skatteverkets beslut ges normalt in till Skatteverket. När ett överklagande har kommit in ska Skatteverket först pröva om det har kommit in i rätt tid. För beslut enligt skatteförfarandelagen är huvudprincipen därefter att Skatteverket snarast ska ompröva det överklagade beslutet. Det finns undantag från skyldigheten att ompröva. Om beslutet inte ändras på det sätt som den klagande begär, går ärendet normalt vidare till behörig förvaltningsrätt.

Handläggningen kan variera beroende på vilket slags beslut det gäller och vad som kommer in under vägen, och tidsåtgången skiljer sig mellan ärenden.

Måste skatten betalas under tiden?

Att överklaga och att begära anstånd med betalningen är två olika saker. Ett överklagande innebär inte i sig att betalningsskyldigheten skjuts upp. Anstånd måste därför normalt begäras särskilt.

Vid omprövning eller överklagande av ett beskattningsbeslut finns särskilda förutsättningar för anstånd. För skattetillägg gäller särskilda regler som innebär ett starkare anståndsskydd när beslutet om skattetillägg eller den bakomliggande beskattningsfrågan är föremål för omprövning eller överklagande.

Frågan om anstånd behandlas närmare i genomgången av omprövning och överklagande och i beskrivningen av skatteprocessen.

Vad händer i förvaltningsrätten?

Processen är i huvudsak skriftlig. Parterna utvecklar sin talan i inlagor, och domstolen prövar det som är tvistigt utifrån yrkanden, grunder och den bevisning som har lagts fram. Muntlig förhandling förekommer, särskilt när det finns bevisfrågor som lämpar sig för muntlig genomgång, och kan begäras av part.

Domstolen är inte bunden av Skatteverkets bedömning, men prövar inom ramen för det som yrkas. Ju tydligare yrkandena är, desto mer förutsebar blir prövningen.

Kan domen överklagas?

En dom eller ett beslut från förvaltningsrätten kan i många fall överklagas till kammarrätten. Om prövningstillstånd krävs beror på vilken typ av avgörande det gäller. Kammarrättens avgörande kan i sin tur i vissa fall överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, där prövningstillstånd krävs. Vad som gäller och inom vilken tid ett överklagande ska göras framgår av domstolens avgörande.

Omfattar målet skattetillägg bör den frågan följas i varje instans, se skattetillägg.

Har du fått ett beslut från Skatteverket kan du skicka beslutet för en första bedömning av hur ärendet kan hanteras vidare.

Senast uppdaterad 23 september 2026. Sidan innehåller allmän juridisk information om hur skatteärenden normalt hanteras och utgör inte rådgivning i ett enskilt ärende.