Förslag till beslut från Skatteverket – vad gör man?

Förslag till beslut ser olika ut. Vissa rör en enda avdragspost, andra en fullständig genomgång av flera beskattningsår. Det som är gemensamt är att handlingen visar vad Skatteverket bygger sin bedömning på – och därmed vad ett svar behöver träffa.

Börja med att läsa vad Skatteverket faktiskt påstår

Ett förslag till beslut innehåller i regel tre olika slags uppgifter, som bör hållas isär vid läsningen:

• Faktiska omständigheter – vilka transaktioner, belopp, handlingar och tidpunkter som utredningen utgår från.
• Skatteverkets slutsatser – vad myndigheten anser att uppgifterna visar, exempelvis att ett belopp utgör en intäkt.
• Den rättsliga bedömningen – vilken skattemässig konsekvens slutsatsen anses få.

Det är sällan hela förslaget som är fel. Oftare är det en avgränsad del: en sakuppgift, en dubbelräkning eller ett antagande som inte följer av underlaget. Därför bör varje konkret justering som föreslås identifieras för sig, med belopp och beskattningsår. Då blir det också tydligt vilka delar som godtas och vilka som bestrids.

Kontrollera svarstiden

Den tid som gäller för att svara framgår av den handling du har fått. Tidsfristen varierar mellan ärenden och bör läsas av i det aktuella förslaget – utgå inte från att samma frist alltid gäller.

Behövs mer tid, exempelvis för att kontoutdrag eller handlingar från tredje man måste beställas, bör frågan tas upp i god tid före fristens utgång och inte dagen innan. Ett tidigt besked om vad som saknas och varför är normalt lättare att hantera för handläggaren än ett uteblivet svar.

Dela upp Skatteverkets påståenden punkt för punkt

Anta att Skatteverket har identifierat ett antal bankinsättningar och anser att dessa utgör oredovisade intäkter. Ett svar som allmänt anger att medlen är privata har ofta begränsat värde. Frågan behöver i stället struktureras transaktion för transaktion:

Uppgifterna ovan är påhittade och används endast för att visa formen. Poängen är att varje post går att följa: vad som ifrågasätts, vad förklaringen är och vad som åberopas till stöd för den. Om underlag saknas för en viss post bör man först utreda om ytterligare dokumentation eller annan bevisning kan tas fram och därefter bedöma hur posten ska bemötas.

Skicka inte bara en förklaring – visa vad som går att visa

En förklaring blir normalt lättare att kontrollera och bedöma om den kan knytas till konkreta handlingar eller annan relevant bevisning. Vilket material som är relevant beror på vad Skatteverket utreder, men följande förekommer ofta:

• kontoutdrag för samtliga berörda konton under den granskade perioden
• fakturor och verifikationer
• avtal som visar vad en betalning avser
• bokföring och underliggande sammanställningar
• lånehandlingar och dokumenterade återbetalningar
• korrespondens, inklusive meddelanden och e-post
• kvitton och betalningsunderlag
• utdrag som visar överföringar mellan egna konton
• underlag för försäljning av privat egendom, som köpehandling och annons

Varje handling bör kopplas till den fråga den ska belysa. En bilaga som bifogas utan att det framgår vad den ska visa riskerar att förbli oanvänd.

Bemöt även den rättsliga bedömningen

Ett ärende innehåller ofta två skilda frågor:

• Vad hände? – en fråga om fakta och bevisning.
• Vilken skattemässig konsekvens ska detta få? – en fråga om rättslig bedömning.

Frågorna bör hållas isär. Det är möjligt att godta de faktiska omständigheterna men invända mot den skattemässiga slutsatsen, exempelvis när en betalning är korrekt beskriven men hänförs till fel inkomstslag, fel beskattningsår eller fel skattesubjekt. Blandas frågorna samman blir det svårt för både Skatteverket och en domstol att se vad som egentligen är tvistigt.

Om Skatteverket även föreslår skattetillägg

Föreslås skattetillägg bör den frågan behandlas särskilt. Att Skatteverket anser att beskattningen ska ändras innebär inte i sig att förutsättningarna för skattetillägg är uppfyllda. Det behöver bedömas separat om förutsättningarna för skattetillägg föreligger och, om så är fallet, om det finns grund för hel eller delvis befrielse.

Läs mer om förutsättningarna i genomgången av skattetillägg och när avgiften kan sättas ned.

Hur bör ett yttrande struktureras?

Strukturen måste anpassas efter ärendet, men en genomarbetad disposition gör det lättare för handläggaren att följa invändningarna:

1. Ärendet och vilket förslag som bemöts, med diarienummer och beskattningsår.
2. Inställning – vad som godtas och vad som bestrids.
3. Skatteverkets påstående, återgivet för varje post.
4. Den skattskyldiges förklaring till posten.
5. Rättsliga invändningar.
6. Bevisning och bilagor, med hänvisning till vad varje bilaga visar.
7. Skattetillägg, om det är aktuellt.
8. Sammanfattning av vad som yrkas.

En mer utförlig genomgång finns på sidan om att bemöta ett förslag till beslut.

Vad händer efter att yttrandet skickats in?

Skatteverket fortsätter handläggningen med yttrandet som en del av materialet. Därefter kan beslut fattas, men det förekommer också ytterligare kommunikation: följdfrågor, begäran om komplettering eller ett omarbetat förslag om utredningen ändrar inriktning. Hur lång tid det tar varierar med ärendets omfattning.

Går det slutliga beslutet den skattskyldige emot finns det i många fall möjlighet att begära omprövning eller överklaga beslutet. Vilka möjligheter och tidsfrister som gäller framgår av beslutet och beror på vilken typ av beslut det är.

Har du fått ett förslag till beslut och vill ha hjälp att bedöma eller bemöta det kan du beskriva ärendet och bifoga Skatteverkets handling.

Senast uppdaterad 23 september 2026. Sidan innehåller allmän juridisk information om hur skatteärenden normalt hanteras och utgör inte rådgivning i ett enskilt ärende.